Kvinnor föder allt färre barn, visar statistik från SCB. I Lidköping är antalet nyfödda barn så här långt i år det lägsta sedan 2004.
Mellan januari och september i år föddes 288 levande barn i Lidköpings kommun, enligt preliminär statistik.
– Inte sedan 2004 har det fötts färre barn i Lidköping under årets nio första månader. Det året föddes det 269 barn under januari till september, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.
En trend i landet som helhet är att kvinnor föder allt färre barn. Den summerade fruktsamheten minskar. Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått som visar hur många barn en kvinna väntas föda under sin livstid. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.
– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.
Han fortsätter:
– I Lidköping har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan år 2010. Från 2,0 barn per kvinna till 1,7 barn i fjol. Kommunen följer med andra ord utvecklingen i riket.
Fruktsamheten i Lidköping ligger något högre än i riket och i Västra Götalands län.
– Om vi jämför Lidköping med grannkommunerna sticker kommunen med låg fruktsamhet i förhållande till Vara. Den summerade fruktsamheten i Vara är 2,1 medan Lidköpings är 1,7, säger Vitor Miranda.
Fruktsamheten i Sverige har historiskt varierat över tid. Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken.
– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå.
Fakta: Fruktsamheten över tid
Att barnafödandet har varierat över tid i Sverige har flera förklaringar. Från slutet av 1960-talet till mitten av 1980-talet skedde en nedgång i barnafödandet som till stor del berodde på att det var en period då fler kvinnor började lönearbeta. Även tillgången till bättre och säkrare preventivmedel bidrog till nedgången. Minskningen ersattes av en uppgång åren runt 1990, vilket kan förklaras dels av en stark konjunktur men även av förändringar i familjepolitiken.
Under senare delen av 1990-talet var det återigen en nedgång i barnafödandet. Den berodde till stor del på lågkonjunkturen som medförde att speciellt yngre kvinnor och män fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler gick vidare till högre studier och sköt barnafödandet på framtiden. År 1999 var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige, 1,5 barn per kvinna. Under 2000-talet ökade barnafödandet fram till 2010 men därefter har det minskat.
