LÄCKÖ – SAGORNAS SLOTT
Järnnattens dimma står tät över viken
och nattfrosten gnistrar i strandskogens snår
Den svävar så lätt över kålländska riken
och drömmer om stormaktens glansfulla år
Den söker sig fram i den nyckfulla vinden
och rör sig till toner av ekskogsmusik
Ett bleknande stjärnljus strör glitter i linden
och vårnatten skälver av rymdens mystik
Ett brus som från orglar drar fram genom skogen
och bjuder den lättande dimman till dans
Det sjunger i vanten, det svallar om bogen,
när bojorten slörar sig fram som i trans
Fartyget kommer för fullaste segel,
bestyckat och smyckat med galjonsfigur
Greven han blickar mot slottsvikens spegel,
bort mot barockslottets stolta kontur
I dimmornas slöjor det står som en hägring,
slottet med solguld kring tinnar och torn
Det lyser som vårtidens skönaste fägring,
förläning för ädling och för högvälborn
Från förborg och köksgård till stormaktens kyrka,
i byggnad med salar och tvåhundra rum,
gick greven och folket sin Herre att dyrka
i prakt som kan göra besökaren stum
Grev Magnus var bildad, belevad, besjungen
Vann drottningens ynnest med snille och smak
Han tjänade riket och Kronan och kungen
och trivdes i makternas gyllne gemak
Han blev för nationen en tillgång, en styrka,
i utrikes frågor en stor diplomat
till nytta för landet och fädernas kyrka,
för konst och kulturen en stor mecenat
Vår greve gav slottet dess skönhet och gracer
ett smycke i Vänerlands rika natur
Det fylldes till brädden av skönsångens fraser,
i skimrande tempel med fin stuckatur
Dess like kan sökas vid stränder och öar,
i länder och städer med vällust och glans,
vid holmar och näs i de vackraste sjöar,
i parker och lundar men finns ingenstans
Arne Appelqvist
Tonsatt av Katarina Torgersson
