Under den gångna provfiskade Länsstyrelsen signalkräftor i Vänern, på såväl allmänt som enskilt vatten.
– Förutom att ha koll på beståndets utveckling vill vi också veta mer om PFAS i kräftorna, säger David Beger, fiskenheten.
Utifrån de data som finns verkar det som att mängden signalkräfta i Vänern ökar. Det är goda nyheter eftersom det är en viktig art för Vänerns yrkesfiske.
– Samtidigt är signalkräftan en invasiv art och vi vill inte att den sprider sig till andra sjöar och vattendrag. Så det finns flera anledningar att ha koll på beståndet, säger David Berger, på fiskenheten, Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Bättre koll på PFAS i kräftorna
Provfisket gjordes också för att analysera hur mycket PFAS som finns i kräftorna. Det behövs mer data för att kunna avgöra om Vänerns kräftor innehåller mycket PFAS och om det varierar mellan olika områden i sjön.
– Livsmedelsverket vill jämföra halten PFAS i kräftor med halten av i bottensedimenten på fem olika platser, för att få mer kunskap om hur sambandet ser ut.
Ingen kräftskiva men förhoppningsvis matig statistik
Provfisket, som gjordes gemensamt av Värmlands länsstyrelse och Västra Götalands länsstyrelse, pågick den 21 till 28 augusti i 24 områden, spridda över sjön och på såväl allmänt som enskilt vatten.
Inom varje område fiskade man på tre olika djupzoner och lade en länk med tio burar i varje zon. Det är ett komplement till de undersökningar som görs av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Även statistik från yrkesfiskets inrapporterade fångster bidrar till helhetsbilden.
– Många undrar om vi ställer till med kräftskiva sedan, men nej, det gör vi såklart inte. Efter att vi har räknat och mätt dem sätter vi tillbaks kräftorna på samma plats, utom de som skickas till labbet för PFAS-analys. Vi festar på statistik istället, säger David Berger.
Om kräftfiske i Vänern
Allmänheten får inte fiska kräftor i Vänern. Yrkesfiskare med särskilt tillstånd får fiska på allmänt vatten och på enskilt vatten får fiskerättsinnehavaren fiska.
Om PFASi kräftor
PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp kemikalier, det finns idag tusentals olika PFAS-ämnen på marknaden, bland annat i möbeltyger, stekpannor, brandskum och impregneringssprayer. Eftersom de är mycket svårnedbrytbara finns de överallt i miljön. Sedan 1 januari 2023 finns gränsvärden för PFAS i vissa livsmedel som säljs, bland annat fisk och kräftor. PFAS-ämnen kan lagras i kroppen och det kan ge negativa effekter för hälsan om vi äter livsmedlet ofta under en längre tid.
Mer om PFAS på Livsmedelsverkets webb: Perfluorerade alkylsubstanser (livsmedelsverket.se)
