
VÅRNATT ÖVER VÄNERN
Glänsande djupblå är Vänern om natten,
vågorna rullar mot mörk horisont.
Norrskenet står över avlägsna vatten,
rymden är ljus under stjärnhimlens front.
Sfärernas färger och rytmer ger mönster,
skänker förundran och finner en röst.
Skyarna svävar i natthimlens fönster,
länkar oss samman, ger strömmar av tröst.
Vågornas mönster ger lusten att segla,
vaggar oss alla i vindarnas takt.
Glittrande bårder tycks färga och spegla,
bränningar brusar med styrka och makt.
Mot frihetens vidder och lockelsens drömmar
stävar vår farkost med äventyrs lust.
Fångad av vindar, av vågor och strömmar
leds den mot drömlandets klippiga kust.
Där hav möter himmel i okända vatten
tänjs horisontens och synrandens gräns.
Stjärnors kompass i den mörkaste natten
leder vårt fartyg som kommer på läns
Himmelens lots visar väg, skänker styrka,
kom låt oss följa den kurs han har tänkt.
Ljuset vid Vänern belyser Hans kyrka,
bländvitt är skenet som natthimlen skänkt.
Ekarnas skärgård är Skapelsens krona,
hundratals öar med kobbar och skär.
Skönhetens ängder som allt kan försona
ligger i kustband dit vindarna bär.
Snart skall den lysa i vårarnas tempel,
Vänerlands sol i det blåaste blått.
Land där tacksägelsens ljus satt sin stämpel
över den skapelsens gåva vi fått.
Arne Appelqvist
Följ och gilla Lidköpingsextra på: